|
|||||||
När idén till ljusstakarna började gro var tanken att göra härliga, mojsiga ljusstakar med olika formelement och härliga färger. Jag ville riktigt gotta mig i det jag älskar med leran, det mjuka, det kladdiga och rörliga. Jag valde därför en väldigt plastisk stengodslera som svajar sig när jag tar av den från drejskivan, underbart! Jag komponerar ihop varje ljusstake direkt vid drejskivan. De drejade formelementen pusslar jag ihop till små enskilda skulpturer. Arbetssättet är direkt och stimulerande. Genom snabbheten uppstår en spänning och en lust till att skapa ännu ett och ytterligare ett nytt objekt. Ytan på de delar som jag ringlar och bygger upp för hand får jag len genom att stryka med mjuka penslar och mycket vatten. När jag arbetar vill jag inte ”härska” över materialet. Jag vill inte tämja eller censurera det då vi är två i processen. Jag med allt jag tillför och leran med allt ”han” tillför. Jag älskar att leran säger ifrån, lägger till eller visar mig ett bättre sätt än vad jag själv kunnat komma på. Att objekten innehåller en bruksfunktion är viktigt för mig. Alla bruksföremål som vi använder dagligen utgör ju en så stor del av våra liv. Mitt hem är min lycka och jag hoppas att mitt arbete förmedlar just lite lycka. Jag vill att mina ljusstakar ska förmedla en känsla av tillåtande; tillåtande i skapandet och tillåtande i användandet av dem. Pia Anilot, Stockholm oktober 2009
|
 |
||||||
 |
|||||||
 |
|||||||
|
|||||||
- Projektrummet